Kroppspositivitet

Att ta tillbaka stranden

Om att ta tillbaka stranden, och inte låta gamla normer avgöra vilka som får trivas där.

Stranden. När du hör det dyker förmodligen en av dessa två ord upp i huvudet: ångest eller glädje. För det är få ställen som framkallar två så så motsatta känslor som stranden. Det skulle kunna vara den bästa platsen på jorden, där vi kan bli som barn i vattnet och helt slappna av. Men vårt utseendefixerade och smalhets-besatta samhälle har tagit bort den lyckan från många.

Även för mig. För det är fasen inte möjligt att njuta av det fantastiska med stranden när allt en kan tänka på är hur många veck det egentligen finns magen i just den positionen, hur låren dallrar eller något annat som egentligen är helt oväsentligt. Men idag insåg jag att jag faktiskt har gjort mig av med dessa tankar och tagit tillbaka stranden.

Och jag la inte ens märke till det under tiden. Jag skulle bara träna på ett utegym som ligger vid en strand, och blev såklart supersvettig eftersom det är högsommar här i Kalmar. Så jag tog helt enkelt av mig linnet och hoppade i havet iklädd bara träningsshorts och sport-bh. Ja, bokstavligt talat hoppade i – och det var så fantastiskt skönt att jag gjorde det om och om igen.

Helt naturligt

Och eftersom det var så underbart gick jag hem och tog på mig bikinin och cyklade till en annan strand. Köpte en glass, bredde ut mig på handduken och njöt av solen. Och allt det här gjorde jag helt ensam. Något som kändes helt naturligt just då, men som jag efteråt insåg hade varit helt otänkbart för bara ett år sedan.

För att befinna sig på stranden i bara bikini är obekvämt nog för många – att göra det helt ensam känns helt omöjligt. Men just där och då kändes helt naturligt – precis som det ju ska göra. Och det kändes helt underbart att jag, med en mage som veckar sig, gropiga lår och en kropp som dallrar och svänger, har tagit tillbaka den fantastiska känslan med att hänga på stranden.

Personlig seger

Det är inte bara gamla tråkiga normer som får styra vilka som ska finnas där och trivas, utan det är ingen mindre än jag själv. Och det är en stor personlig seger att kunna inse det, bäst av allt är dock att jag vet att det hjälper fler att sluta gömma sig på stranden.

För när andra ser mig hänga på stranden utan att bry mig ett dugg om huruvida jag har vad kvällstidningarna definierar som strandkropp vet jag att chansen ökar för att fler ska våga det. Precis som att jag aldrig i livet hade vågat det om jag inte hade stött på alla underbara kvinnorna inom den kroppspositiva rörelser.

Ta tillbaka stranden

Därför hoppas jag att det här ska bli sommaren då vi alla tar tillbaka stranden, oavsett hur vi ser ut. Jag vet att det inte är enkelt, och jag lägger inte skulden på dig om du inte känner för att gå till stranden och visa upp din kropp iklädd bara bikini – det är inte ditt fel, utan samhällets.

Men vi som faktiskt kan och vågar, även om våra kroppar inte ser ut som normen, borde ta tillfället i akt att göra det. Genom att till exempel inte lägga oss vid en avlägsen plats vid stranden, genom att inte välja en smickrande bikini som håller in och inte minst genom att lägga upp bilder på det. Inte bara för andras skull, utan för att vi också kommer må bättre av det.

Så, kan vi tillsammans försöka ta tillbaka stranden och göra den till en plats för alla den här sommaren?

 


Du kanske också gillar

4 Kommentarer

  • Svara
    Julia Gunnarsdottir
    23 maj, 2017 at 21:32

    Precis detta behövde jag idag, tack! Jobbar på skammen stenhårt just nu. Funderar på varför den satt sig just på kroppen. Oj vad jag skämts över den och nu har jag tröttnat på att göra det. Har tränat lite styrkelyft i ett år snart. Känner verkligen att det är första gången jag fattar träning och så gött att få vara stark. Tyvärr följer skammen över kroppen med in på gymmet också. Konsekvens, tvivel och såklart mindre träning. Besviken på att skammen tar över det som är skönt och bra. Så idag var verkligen rätt dag för mig att hitta dig! Tack!

  • Svara
    Anna
    26 maj, 2017 at 10:20

    Åh vad jag är glad att jag hitta din blogg o ditt insta konto. Snart 41 år fyllda och bantat mig hit o dit i 27 år. Skämts över mina dallrande lår och gropiga rumpa, våndats över att prova byxor och gått i kjolar. Klätt mig i svart, svart o åter svart. Alltid klankandes ner på mig själv, om jag såg ut så där eller så där.
    Vad är jag för förebild för min dotter som ständigt inte kan äta ditt o datt och inte klä mig som jag vill för att, ja för att vaddå?
    Sen kommer en så klok ung dam som du och BOOOM där fick du mig att vakna. Du är grym och jag kan inte sluta läsa blogg och kolla din insta.
    Keep it up!

  • Svara
    Tossiafamiljen - Sanna
    26 maj, 2017 at 22:38

    Riktigt bra inlägg. Jag hoppas att detta kommer sprida sig så att fler vågar. Komplex över min kropp och dåligt självförtroende har följt mig hela livet. Men de senare åren har det blivit mycket bättre och jag försöker allt mer att visa verkligheten med min blogg även om det inte bara handlar om just kroppsideal. Jag vill se och ge verkligheten utan censur, precis som jag tycker att ditt inlägg gör. Tack för trevlig läsning.

  • Svara
    Tjej i Kalmar
    27 maj, 2017 at 01:03

    Tack ☺️! Du har inspirerat mig till att överhuvudtaget våga gå till stranden i sommar. Nästa år kanske jag till och med kan njuta av av sol och bad utan att skämmas för min kropp.

  • Lämna en kommentar