Kroppspositivitet

Jag är en hycklare

Därför kommer jag fortsätta uppmana er till att älska era kroppar, utan att själv göra det fullt ut.

Om ni följer mig på instagram vet ni förmodligen redan att jag har spenderat den senaste veckan på min favoritplats: Playitas. Det är sjätte gången jag och mamma åker dit för att träna, äta, bada, äta, bada, träna, bada och äta. Ja, precis i den ordningen varje dag, vi är inte särskilt äventyrslystna när vi är ute och reser. Om ni följer mig på insta har ni kanske redan sett följande bild:

Bad mamma ta en bild på gymmet nyss för att kunna lägga upp ett sista-träningspasset-på-Playitas-inlägg. Så såg jag bilden och kände att jag absolut inte kunde lägga upp det, speciellt inte med tanke på hur många nya följare jag har fått på sistone (hej alla nya förresten, kul att ni hittade hit!). För här ser ni precis hur jag ser ut – med valkar, celluliter och saker som hänger. Verkligheten liksom. Och att lägga upp det inför nästan 6000 följare (så många är ni nu!!!) känns lite avslöjande. Naket. Men så vet jag ju att det är just därför jag borde lägga upp den här bilden – för att ni är så många, och att en del av er förmodligen kommer må lite bättre av att se en helt vanlig jävla kropp i flödet. Precis som jag blir lycklig av att se bilder från @notondietanymore, @kobranhuggertill, @stinawollter och många andra kroppspositiva som visar upp icke-normativa kroppar på ett helt naturligt och skönt sätt. Så då känns som att det ändå är värt att lämna komfortzonen en liten stund för att kunna påverka bara en enda person. Så här är jag! Och hej då för den här gången Playitas ? (Självklart har jag baddräkt under när jag tränar för att kunna hoppa i poolen direkt efteråt)

A post shared by Sara Dahlström (@sdahlstrom) on

Jag har fått så extremt många fina kommentarer och supermånga likes på den bilden, vilket gör mig så himla glad eftersom jag var lite osäker först. Men så har jag också fått två meddelanden om min dubbelmoral. Om att jag är en hycklare som å ena sidan skriver så mycket om kroppspositivism och hur fantastisk min kropp är, medan jag å andra sidan inte är helt bekväm med att lägga upp bilder där man ser hur vissa delar dallrar och hänger.

Och det är inte första gånger jag har fått liknande kommentarer. Jag har tidigare fått frågan om hur jag kan kalla mig kroppspositiv, när jag tydligen är så negativt inställd till min kropp att jag undviker vissa sammanhang (i kontexten att jag nämnde att jag inte vill umgås med personer som pratar dieter och vikt). Någon annan har tyckt att jag inte ens borde nämna kropp och ångest i samma mening eftersom det är två saker som inte hör ihop (I wish).

Livet är inte svartvitt

Så, det är väl lika bra att vi klargör det: jag är en hycklare. Ofta uppmanar jag till en sak medan jag själv gör något annat. Och det tycker jag faktiskt är okej, för jag behöver inte vara perfekt. Även om jag själv kanske vet vad som är bäst i en särskild situation så är det inte säkert att jag kan, orkar eller vill göra det.  Jag tycker alltså att jag får uppmana er till att acceptera era kroppar, även om jag inte jämt och ständigt går runt och är helt nöjd med mig själv.

För livet är liksom inte svartvitt. Det är inte så att en plötsligt uppnår en kroppspositiv inställning, och sedan älskar sig själv hela tiden. Även om jag har kommit en lång bit på vägen till att acceptera mig själv och min kropp så kommer jag förmodligen aldrig komma till punkten då jag gör det fullt ut vid alla tillfällen. Det kanske låter sorgligt, men vi lever i ett samhälle som inte direkt uppmuntrar oss till att tycka om oss själva om vi inte tillhör normen. Därför är det inte mitt fel om jag då och då tvivlar på mig själv.

Hycklare på många sätt

Faktum är att jag är en hycklare på många olika sätt, inte bara när det handlar om inställningen till min kropp. Här är några av många exempel på min dubbelmoral:

  • Jag tycker att vi alla borde äta mer vegetariskt, men sitter i skrivande stund och äter en hamburgare från McDonalds.
  • Jag är noga med att poängtera vikten av att träna med god teknik, men “glömmer” ofta själv det när det känns roligare att lägga på tyngre vikter.
  • Jag tycker att våra konsumtionsvanor är fruktansvärda men vill gärna klicka hem ännu ett matchande träningsset.
  • Efter att ha tränat tungt två gånger om dagen i en hel vecka på Playitas anser jag att det smartaste är att ta några dagars vila från träningen, men jag var nyss på gymmet och knuffade en 150 kg tung släde framför mig.
  • Jag vet att alkohol inte är bra i för stora mängder men har druckit sjukt många drinkar (fulla med socker) den här veckan, och ser fram emot att göra det igen i helgen.

Ja, jag skulle kunna fortsätta i en evighet. Så om ni tycker att det är för mycket hyckleri i den här bloggen får ni gärna lämna. Själv kommer jag fortsätta uppmana er till att älska er själva och berätta hur ni bygger upp en bra relation era kroppar, samtidigt som jag själv har många problem med min egen självbild. Ibland kanske jag är ärlig med det, som i Instagraminlägget ovan, men rätt ofta kommer jag nog låtsas att jag har kommit längre än jag har med min egen kroppspositivism. Bara så ni vet.


Du kanske också gillar

3 Kommentarer

  • Svara
    Ulrika
    29 juni, 2017 at 09:22

    Du är så grym??? Endast den som är felfri kan gnälla på andra och den människan finns inte, och tur är väl det för hur tråkigt vore inte en sån värld som hyste bara människor utan glädje och livslust. Jag följer dig på insta och finner pepp för kroppsacceptans och glädje där, fortsätt med det du gör, njut av ditt liv på ditt sätt och hyckla på du, det gör vi alla, jag kämpar på för kroppspositivismen men mår definitivt inte alltid bra när jag ser mig i spegeln. Keep up???? /Ulrika /insta: ulriqua

  • Svara
    Emma
    29 juni, 2017 at 11:49

    Ditt inlägg på Instagram var på ett sätt väldigt befriande för mig. Det gjorde att jag kunder relatera till dig ännu mer, för jag har inte riktigt kommit så långt med mig själv ännu. Men jag gör precis samma sak som du, säger en sak och försöker så gott jag kan för mig själv. Tänk om man bara kunder leva efter samma råd som man ger andra.
    Du verkar vara en så otroligt vettig person och du verkar ha kommit långt med din självbild, även om du inte har kommit hela vägen. Men är det verkligen något man kan om man inte har en normkropp/utseende? Samhället gör ju allt för att trycka tillbaka oss i mallen som “det” har bestämt är den enda rätta.
    Vad spelar det för roll att du är en “hycklare”? Du gör ju det du kan för att underlätta för andra och det är värt så mycket! Du är bra! Du behövs! Hycklare eller ej.

  • Svara
    Maria
    4 juli, 2017 at 15:09

    Jag tänker att det är stor skillnad på att uppmana till något som man själv strävar efter men kanske inte alltid lyckas uppnå jämfört med att döma/se ner på andra när man inte kan bättre själv. Man måste ju få lov att uppmana någon till det bättre utan att vara klanderfri! Så jag anser inte att det är hyckleri sålänge man inte slår ner på andra. Tvärtom så vet du ju vad du pratar om när du uppmanar till att fler ska tycka om sin egen kropp mer än vad många gör.

  • Lämna en kommentar