Alla inlägg av

Sara Dahlström

Träning

Den kompletta guiden till att lyfta tungt – Del 1: Grunderna

Välkommen till den första delen av min kompletta guide till att börja lyfta tungt. Idag går vi igenom grunderna.

Är du sugen på att börja lyfta tungt men har ingen aning om hur du ska börja? Då har du hamnat helt rätt. Jag får minst en gång om dagen frågan om hur man går till väga för att börja lyfta tunga vikter. Egentligen hävdar jag ju att styrketräning är väldigt enkelt, och vill helst säga att det bara är att gå fram till skivstången på gymmet och testa sig fram.

Men jag vet att det inte funkar så för de flesta. Många som hör av sig är kvinnor som aldrig har tränat på ett gym, med undantag från konditionsdelen då. De blir skräckslagna av tanken på att ta plats på en yta som så ofta är mansdominerad, och att dessutom göra något de inte känner sig särskilt bekväma med – det vill säga att lyfta vikter – känns otänkbart.

Så därför håller jag på att knåpa ihop en guide som ska ge er alla kunskaper ni behöver för att börja lyfta vikter. Vi börjar med grunderna i det här inlägget. Jag svarar på några vanliga frågor, berättar hur du gör för att inte träna som en idiot och ger dig en steg-för-steg-guide till att börja lyfta tungt.

Är du redo? Okej, då kör vi!

VANLIGA FRÅGOR

Varför borde jag lyfta tungt?
Styrketräning har generellt massor av hälsofördelar – bland annat kan det hjälpa dig att undvika skador, hålla dig frisk, prestera bättre i idrotter och bli snygg generellt. Dessa effekter kan du dock få från helt vanlig gymträning, du behöver inte nödvändigtvis lyfta särskilt tunga vikter för det. För mig är de allra största fördelarna med tung styrketräning mentala.

Det är nästan som om något magiskt händer när du slutar koppla träning till hur kroppen ser ut och istället börjar fokusera på vad kroppen klarar av. När du klarar av att lyfta något du trodde var omöjligt eller klarade fler repetitioner än du någonsin anade med en särskilt vikt kommer du få en ny respekt för din kropp.

Dessutom känner man sig generellt väldigt cool och mäktig när man håller i en tung vikt. Resultatet? Du kommer med stor sannolikhet få ett bättre självförtroende och gilla dig själv mer. Ja, och så får vi inte glömma att det generellt är askul att lyfta tungt.

Vad är tunga lyft?
Jag får ofta frågan om vad som räknas som tunga lyft. Det finns ingen klar definition av det, men spontant skulle jag väl säga att gränsen går när du kan göra fler än runt 7 till 8 repetitioner med en vikt. Efter det kan jag tycka att det blir mer “byggaraktig” träning (observera bristen på vetenskapliga referenser här).

Det handlar alltså inte om att du ska klara en särskild vikt, utan snarare om att lyfta en belastning som är tung för dig. Om en person kan göra 20 repetitioner med 100 kg är det till exempel en lätt vikt för den personen, men om en annan bara kan göra 2 repetitioner med samma vikt så är det tungt.

Kommer jag se ut som en man?
Hahaha I wish. Så himla fantastiskt det hade varit om det bara hade varit att börja lyfta tunga vikter och VIPPS så dök musklerna upp. Tyvärr krävs det extremt hårt arbete under lång tid för att bygga muskler. Det är dessutom extra svårt för oss kvinnor eftersom vi har en annorlunda hormonuppsättning än män.

Du behöver alltså inte “oroa” dig – även om du tränar precis likadant som din manliga vän, eller till och med tar i mer, så kommer du inte få lika bra resultat. Och förresten tycker jag det är dags att slopa “se ut som en man”-grejen, för muskler tillhör oss kvinnor lika mycket som män.

 

3 REGLER FÖR SÄKER TRÄNING
(alternativ rubrik: träna inte som en idiot)

Den absolut vanligaste frågan när det kommer till tunga lyft är om det inte är farligt, därför förtjänar det en helt egen punkt. Det enkla svaret är nej. Jag kan såklart inte garantera att du inte kommer skada dig, precis som att jag inte kan lova att du inte kommer snubbla och slå dig på vägen till affären (många “inte” i en mening).

Men om du överlag är hyfsat skadefri och tränar på ett vettigt sätt är det väldigt liten risk att du kommer skada dig. Så, vad är “ett vettigt sätt”? Här är några riktlinjer:

1. Lyssna på kroppen
Din kropp är så smart att den oftast säger till när du håller på att skada dig. Så lyssna på det! Träning ska vara jobbigt, och det bör inte alltid kännas behagligt i musklerna när de arbetar men det ska inte göra ont. Om du känner direkt smärta bör du sänka vikterna eller byta övning helt.

2. Börja försiktigt
Du är astaggad och vill komma igång direkt, kul för dig! Men att gå från ingen träning alls till att köra tio stenhårda pass i veckan är troligtvis ingen bra idé. Så försök chilla lite, det räcker med typ två till tre pass i veckan i början om du inte är van vid träning sedan innan.

3. Stressa inte med vikterna
Så länge du aldrig lägger på så tunga vikter att du behöver använda dålig teknik så kommer du klara dig alldeles utmärkt.

STEG FÖR STEG TILL TUNGA LYFT

Steg 1 – alt. A
Känns det helt omöjligt att våga sig in på gymmet? Eller är du livrädd för att skada dig så fort du rör en vikt? Då kan det vara en bra idé att börja här. Träning är jäkligt enkelt, och du behöver ingen som står och övervakar varje rörelse. Men om du känner dig väldigt osäker kan det vara bra att ta hjälp av någon från början, främst för självförtroendets skull.

Du kan till exempel anställa en PT under någon enstaka timme för att få hjälp att gå igenom baslyften och lära känna gymmet, eller varför inte bara hänga med din mer träningsvana vän. Bor du i Stockholm kan jag rekommendera Styrkebyråns lyftarhelger för att komma igång.

Steg 1 – alt. B
Okej, du tycker inte det är totalt skräckinjagande att lyfta vikter? Då kan du börja själv genom att kolla på övningsinstruktioner, testa själv och filma när du gör det. Du behöver inte ens vara på gymmet i början utan kan börja hemma i lugn och ro med till exempel ett kvastskaft istället för skivstång.

Jag kommer i ett senare inlägg i den här serien gå in mer i detalj på vilka som är mina favoritövningar, men om du är nybörjare och så småningom vill kunna lyfta tungt rekommenderar jag definitivt att du lägger krutet på basövningarna.

Detta gäller även dig som väljer alternativ A, så om du råkar få tag på en PT som vill sätta dig i bensparksmaskinen får du säga att du istället vill lära dig knäböj, marklyft, bänkpress, militärpress och chins eller rodd. Om du klickar på länkarna hittar du instruktioner från Styrkelabbet som jag kan rekommendera varmt.

Steg 2
Nu har du fått möjligheten att bekanta dig med de viktigaste övningarna, antingen på egen hand eller med hjälp av någon annan. I det här steget ligger fokus på att vänja dig vid de fria vikterna och bli bekväm med övningarna. Jag vet att hela guiden handlar om att lyfta tungt, men det är inte riktigt dags än.

För att se till att du verkligen bygger en bra grund bör du istället prioritera att göra basövningarna regelbundet och alltid med god teknik. Fortsätt gärna filma dig själv när du tränar för att se till att du gör rätt, och lägg inte på några vikter som du inte är helt säker på att du klarar av.

Vill du börja följa ett program så rekommenderar jag exempelvis Starting Strength. Det är ett nybörjarprogram som baseras på basövningar, där du börjar med lätta vikter som blir tyngre och tyngre med tiden. Även här refererar jag av ren lathet till Styrkelabbet, som ger en bra förklaring här.

Steg 3
Känner du dig inte längre som Bambi på hal is när du ställer dig under skivstången? Du kanske till och med har vågat lägga på lite vikter på skivstången? Woho, grattis! Beroende på ditt utgångsläge kan det ta allt från några veckor till ett år att komma hit – och det är nu det blir kul på riktigt.

Vid det här laget har du blivit bekant med de fria vikterna och förhoppningsvis byggt upp lite självförtroende. Så länge du fortsätter att inte träna som en idiot enligt tipsen ovan kan du nu börja lägga på  tyngre vikter.

Om du inte redan har gjort det är det hög tid att testa andra tunga lyft än de traditionella basövningarna, kanske lite strongwomanträning eller varför inte olympisk tyngdlyftning? Men stressa inte – du har hela livet på dig att lyfta tyngre vikter.



Övrigt

Vinn en träningshelg med mig!

Nu har du chansen att vinna två platser till en lyxig träningshelg tillsammans med mig!

Sugen på en helg med lyxigt boende, god mat och riktigt rolig träning? Då har du hamnat helt rätt – det är nämligen precis det du får den 17 till 19 november. Då anordnar nämligen jag och New Life i Oskarshamn en träningshelg, och du och en vän har möjligheten att vinna platser dit till ett värde av hela 6 000 kronor!

Under helgen kommer vi välta däck, lyfta stenar, gå med tunga vikter och mycket mer – allt med målet att träna på ett kul och effektivt sätt! Men jag lovar att det inte bara blir hårt arbete, mellan passen kommer du ha möjligheten att till exempel hänga i deras spaavdelning eller käka god mat.

Perfekt för dig som vill komma igång med träningen eller bara behöver lite extra motivation! Låter det lockande? Klicka här för att läsa mer och för att vara med och tävla!



Övrigt

På tv idag

Förra var SVT på besök för att göra ett inslag om mig och min träning. Idag sänds det både i Sportnytt och Smålandsnytt, men du kan också kolla på det via den här länken.

(Och ja, styrkelyftare är lite fel i sammanhanget eftersom jag inte aktivt tävlar i det just nu. Men poängen kommer nog fram ändå)



Träning

Till teknikfascisterna på gymmet

Du kommer inte dö bara för att din rygg inte är spikrak i varje marklyft.

Ju fler följare jag får, desto färre träningsvideos lägger jag upp. Det är lite sorgligt, men problemet är att jag inte orkar med alla kommentarer om min teknik. För ofta lyfter jag faktiskt inte med en helt perfekt teknik. Gör jag knäböj kan det hända att knäna går in lite mot varandra, och det är till och med okej om jag kutar pyttelite med ryggen när jag gör mitt sista marklyftsset.

Jag har tränat tillräckligt mycket för att förstå vad som fungerar för mig och vad min kropp klarar och mår bra av. Och det är inte så att jag aldrig kontrollerar min teknik. Gör jag fem set av en övning kommer förmodligen tre av dem vara perfekta.

Men jag ser dem snarare som en transportsträcka till de tyngre lyften, då jag tillåter mig själv att kompromissa lite med tekniken. Hade jag inte fått göra de två icke-perfekta seten hade jag nog inte tagit mig till gymmet över huvud taget eftersom jag helt enkelt hade tyckt att det var sjukt tråkigt.

Inte så komplicerat

Och de flesta som faktiskt kan något om att lyfta vikter vet att jorden inte går under för det. De som kommenterar min teknik är aldrig mer erfarna eller kunniga än mig. Det är snarare oftast personer som rätt nyligen har börjat med styrketräning och kanske precis har lärt sig grunderna i baslyften.

Men de har ännu inte förstått att vi alla inte behöver träna precis likadant, utan att det går utmärkt att variera övningarna beroende på hur din kropp ser ut, vad du har för mål och vilka som är dina svagheter. De har inte heller insett att träning inte är så jävla komplicerat.

Kommer inte dö

Nu är det inte så att jag uppmuntrar någon till att medvetet träna med dålig teknik. Speciellt nybörjare bör absolut fokusera på att bygga en god teknisk grund. Men det är viktigt att veta att du inte kommer dö för att du vid något enstaka lyft inte har en spikrak rygg.

Så länge du inte gör det med idiottunga vikter och struntar helt i kroppens smärtsignaler så är jag rätt säker på att du inte kommer skada dig. Tvärtom ökar förmodligen skaderisken om du sitter hemma i soffan för att du inte vågar lyfta vikter på grund av rädslan att göra något fel.

Huvudbudskapet

Så, huvudbudskapet med det här inlägget? Din träning behöver inte vara perfekt hela tiden! Du kanske faktiskt upptäcker hur underbart det kan vara att träna om du vågar släppa lite på tekniken. Och sluta kommentera hur andra lyfter om du inte har fått frågan, det är bara tråkigt.

Och innan någon kommenterar: detta gäller givetvis bara dig som är relativt skadefri och frisk. Jag kan givetvis inte ta hänsyn till alla potentiella sjukdomar och skador när jag skriver.

P.s: Om det inte är uppenbart så står jag medvetet och lutar med ryggen på bilden. Det hade jag aldrig gjort om jag inte var säker på att min rygg klarade det.



Kroppspositivitet

Stora chocken: Det här borde alla klädföretag veta

Kolla hit alla företag! Jag har gjort en chockerande upptäckt, som ni borde ha stor nytta av att veta. Nämligen…

Att jag som tjock också kan visa upp kläder. Wow!

Att jag som tjock också kan vara snygg i baddräkt på stranden (påstår dock inte att mina photoshopkunskaper är på topp).

Att jag som tjock också kan se aktiv och sportig ut i träningskläder (men om ni undrar varför mitt ansikte ser konstigt ut så fick jag en extrem allergisk reaktion mot soja igår och är totalt uppsvullen).

Massor av möjligheter

Vet ni vad det här betyder? Jo, det innebär att ni som företag har massor av nya möjligheter nu när vi vet att ni inte bara behöva anställa smala modeller i fortsättningen. Och dessutom finns det forskning som tyder på att ni faktiskt kan sälja mer kläder genom att inte bara välja modeller med den perfekta idealkroppen.

I den här nypublicerade studien såg man nämligen att konsumenter fick en mer negativ inställning till kläder som satt på smala mannekängdockor som (enligt normen) hade perfekta kroppar. Effekten syntes både hos män och kvinnor, och var allra störst hos de som redan hade ett lågt självförtroende.

Inga hinder för mer mångfald

Nu handlar den studien visserligen om dockor, men det känns inte alldeles för långsökt att dra slutsatsen att även modeller borde ha en liknande påverkan på oss. Inte minst för att forskning har visat det innan, vilket jag bland annat har skrivit om här.

Så vad väntar ni på? Det verkar inte som att det finns något som hindrar er klädföretag från att visa mer mångfald i era reklamer längre.

Obs! Innan jag får massa kommentarer om det – jag påstår inte att det är just mig som företagen bör anställa som modell, och inte att jag är snyggare än modellerna på bilderna ovan. Det handlar om att det tydligen är möjligt!


Missa inte!

Får jag ta chansen att göra lite reklam när jag ändå är på gång? Mitt första nummer som chefredaktör finns nämligen ute i butik just nu, och det är ingen mindre än jag själv som pryder omslaget. Inne i tidningen hittar du dessutom en lång intervju med mig.

Köp den för endast 49 kronor i närmaste butik för att stötta mig och visa att vi vill ha mer mångfald och mindre vikthets i träningsvärlden. Eller för att du helt enkelt vill ha grym läsning som ger pepp utan att  ångest.



Kroppspositivitet

En komplett guide till kroppspositivism för smala

Fem enkla regler att förhålla sig till om du som smal verkligen vill sprida kroppspositivismen – och inte bara är ute efter att få fler likes. 

Jag är jätteglad över att fler vill sprida kroppspositivismen, och jag välkomnar verkligen alla som vill hjälpa till i kampen. Men jag har upptäckt att det kan uppstå en del konflikter när smala vill vara med i den kroppspositiva rörelsen.

Ofta beror det på att de de är vana vid att stå i centrum och ta störst plats, eftersom de tillhör normen och vanligtvis får göra just det. Inom kroppspositivismen är det annorlunda eftersom personer som bryter mot samhällets ofta får mer uppmärksamhet.

Här är därför fem enkla regler att förhålla sig till om du som smal verkligen vill sprida kroppspositivismen – och inte bara är ute efter att få fler likes.

1. Tyck inte synd om dig själv

Ibland hör jag smala som klagar på att deras lättklädda bilder eller filmer minsann inte ses som kroppspositivism. Jag har lite svårt att tycka synd om de här människorna. För om en smal lägger upp en film där hen dansar ses det inte som kroppspositivism, utan en dansfilm helt enkelt.

Det är inte särskilt märkligt med tanke på att vi ser smala göra detta hela tiden på tv:n och sociala medier. Vi kan liksom inte reagera så fort en smal visar sig i bara underkläder. Det gör vi däremot om en tjock gör det eftersom det är så ovanligt – och är inte det betydligt mer sorgligt?

Jag menar, istället för att bli arg för att du inte får tillräckligt mycket reaktioner när du lägger upp en lättklädd bild kanske du ska bli upprörd över att vi reagerar så starkt när en tjock gör det eftersom det fortfarande är så himla ovanligt.

2. Sluta vara storleksblind

En del av er som läser detta kanske undrar varför jag måste kategorisera oss som tjocka och smala. Kan vi inte sluta se storlekar, vi är alla bara människor och blablabla. Och det hade vi kunnat göra i en drömvärld. Men så länge tjocka behandlas annorlunda – genom att vi bland annat får utstå hat, hot och diskriminering – måste vi acceptera att det finns en skillnad.

Målet med kroppspositivism bör trots allt vara att sätta stopp för detta, så att alla behandlas likadant oavsett storlek eller kroppsform. Jag kan garantera att vi inte kommer nå dit genom att ignorera att vi ser olika ut och att vi blir behandlade på olika sätt.

3. Lämna plats

Jag vill verkligen att alla ska vara med och sprida kroppspositivismen, men det betyder inte att alla ska leda kampen. För mig känns det naturligt att personer som är tjocka, eller på andra sätt bryter kroppsnormer, får spela en huvudroll – det är trots allt det enda stället där vi faktiskt får det.

Och om du verkligen bara hade varit ute efter att sprida kroppspositivism, och inte att få fler likes eller följare, så hade du också insett det. Då hade du förstått av att alla gynnas av som vanligtvis inte får synas mest faktiskt får göra det här.

4. Sluta thinsplaina

Läser du min blogg eller kollar på min instagram borde det vara rätt tydligt att jag kan en del om träning och hälsa. Ändå händer det ofta att smala vill förklara hur det där med viktnedgång fungerar, vad en kalori är eller något annat som jag har betydligt bättre koll på.

Det är inte helt sällan det kommer från folk som påstår sig kämpa för kroppspositivism. Men även om det troligtvis inte är menat att vara elakt så visar det bara på att personen bär på fördomar om att tjocka är lata och okunniga. Jag kallar det för thinsplaining, och om du vill läsa mer så har jag skrivit om det här.

5. Använd inte “tjock” som en förolämpning

Som jag har skrivit om här så är inte tjock något skällsord. När jag skriver om att jag är tjock vill jag alltså inte att du kommer och säger att jag inte aaaalls är tjock, eftersom det bara visar att du ser det som något dåligt.

På samma sätt bör du som smal sluta säga att du till exempel “känner dig tjock”. För det första så är du tjock eller inte – det är en kroppsform och inte en känsla. För det andra så menar man i princip alltid en dålig känsla när man “känner sig tjock”, vilket bara förstärker att det är något negativt.

(Och som vanligt gäller inte detta alla smala. Viktigt att tillägga för att undvika kränkta mail från smala personer.)



Övrigt

5 saker kroniskt sjuka är trötta på att höra

Nej, jag tänker inte “tänka positivt” och alla är inte alls såhär trötta.

Okej, ska det vara helt korrekt kanske rubriken borde vara “5 saker personer med hypofysinsufficiens är trötta på att höra” eller “5 saker jag är trött på att höra”. Det låter dock inte alls lika catchy så vi kör på det här även om alla med kroniska sjukdomar såklart inte tänker exakt likadant.

Men jag tror ändå att det finns tre saker som de flesta med kroniska sjukdomar har gemensamt: vi är trötta, vi måste ta mycket mediciner och vi vill inte höra de här kommentarerna…

1. “Du borde testa att äta glutenfritt/ketogent/veganskt/det här superdyra kosttillskottet som inte gör ett skit”

Kosten kan ha en stor påverkan på kroniska sjukdomar, men det gäller långt ifrån alla. Vi som lider av kroniska sjukdomar är troligtvis mer insatta än dig i vad vi bör äta och göra för att må så bra som möjligt. Om du inte har någon koll på sjukdomen i fråga kan det dessutom vara direkt farligt att komma med dina små tips.

Ibland försöker till exempel folk sälja dyra kosttillskott till mig, ofta med motiveringen att det ska sätta igång mina sköldkörtelhormoner och få mig att gå ner i vikt. Jag har ingen hypofys och hur mycket tillskott jag än proppar i mig kommer jag inte kunna utsöndra några hormoner på naturlig väg.

Men för några år sedan när jag inte var lika bra påläst och precis hade fått min sjukdom hade jag kanske gått på det, och varken kosttillskottsförsäljarna eller jag själv hade vetat hur det skulle påverka mig eller mina mediciner. I bästa fall hade det varit pengar i sjön, i värsta fall farligt.

2. “Har du sett alla biverkningarna?”

Ja, jag har givetvis öppnat bipacksedeln på min medicin och läst vilka biverkningar som finns. För alla läkemedel har biverkningar, men likt förbannat måste jag ta dem. Jag blir inte ett dugg friskare av att du berättar att hjärtstillestånd står angiven som en potentiell biverkning som drabbar typ en av en miljon människor.

Om det inte är så att du råkar ha forskat fram ett alternativ som är helt fritt från biverkningar alltså, i så fall är du välkommen att diskutera det med mig. Annars kommer det bara leda till att jag går runt och oroar mig i onödan.

3. “Du orkar ju träna”

Kroniska sjukdomar leder ofta till en enorm trötthet, och så är det definitivt för mig. Men hur trött jag är varierar från dag till dag, och olika aktiviteter påverkar mina energinivåer på helt olika sätt. Till exempel blir jag betydligt tröttare av en lugn promenad än att dra runt på en 300 kg tung släde (vilket jag gör på bilden om någon undrar, hade ingen passande där jag satt med alla mina mediciner).

Och det brukar folk ifrågasätta. De tycker att tröttheten inte kan vara så illa om jag ändå orkar träna varje dag? Det de inte förstår är att jag genom att testa mig fram har förstått att den typen av träning ger mer energi än det tar, och att det hjälper mig att ta mig igenom jobbet och vardagen.

4. “Var inte så negativ”

Det här kanske är den värsta kommentaren, som kommer från människor som tror att inställningen är allt. De tror att allt kommer bli bättre om jag bara tänker lite positivt. Men vet du? Hur många positiva saker jag än tvingar mig själv att tänka på så kommer min hypofys fortfarande vara förstörd, och mina mediciner kommer fortsätta vara helt avgörande.

Och när jag är extremt trött trots att jag har sovit en hel dag, när jag har hängt på apoteket hela eftermiddagen för att någon har glömt beställa mina livsviktiga mediciner och när jag känner att min sjukdom suger så får jag vara negativ. Att försöka undvika negativa tankar kommer bara kräva onödigt mycket kraft, och jag vill fan klaga på min sjukdom ibland.

5. “Alla är trötta ibland”

Det verkar som att friska människor har ett stort behov av att jämföra sig med oss sjuka – vi ska minsann inte tro att det bara är synd om oss! Så om min trötthet kommer på tal är det ofta någon som påpekar att alla minsann är trötta ibland. Kanske berättar hen att hen ibland behöver gå och ta en tupplur mitt på dagen.

Självklart förstår vi att trötthet är något naturligt. Men det du inte förstår är att det är skillnad på att känna sig trött efter att man har sovit dåligt en natt och att konstant känna en förlamande trötthet som gör att man vill sova flera gånger om dagen, varje dag, resten av livet.

Om du vill läsa mer om min sjukdom och hur jag fick den så hittar du en lång intervju om bland annat det i nästa nummer av Hälsa & Fitness. Ja, det är alltså mitt första nummer som chefredaktör och lämpligt nog har jag placerat mig själv på omslaget.

Den kommer finnas i butik i slutet av månaden, men om du vill ha den i brevlådan tidigare än så kan du teckna en prenumeration till ett asbra pris här. Du kommer få massor av träningspepp på ett fitnessfeministiskt sätt varje månad, och stöttar mig på köpet. Det blir skoj, jag lovar!



Övrigt

4 skäl till att jag vägrar kolla på Biggest Loser

Därför kan Biggest Loser påverka din träning, självbild och kroppsuppfattning negativt.

För flera år sedan brukade jag sätta på Biggest Loser på tv:n när jag satt och cyklade. Jag tyckte att det gav mig motivation till att trampa på trots att jag avskydde det. Jag har nu i efterhand insett att det i själva verket snarare gav mig motivation till att plåga mig själv, och att det skapade ett enormt kroppshat – som jag visserligen tyckte var effektivt just då, eftersom det fick mig att vilja straffa mig själv genom att fortsätta cykla.

Det är förmodligen ingen som har missat att kändisversionen av Biggest Loser har dragit igång här i Sverige. Det är ett jävla tjat om det programmet. Så min första tanke var att skriva ett blogginlägg om varför det är problematiskt och hur det kan påverka din träning, självbild och kroppsuppfattning negativt.

Men jag pallade inte ens sätta mig ner och kolla på programmet i research-syfte – och med tanke på att jag till och med har utsatt mig för något så hemskt som att prova massor av jeans för bloggens skull så förstår ni kanske hur mycket jag ogillar Biggest Loser.

Först tänkte jag fejka att jag hade sett det, för med tanke på vad jag har hört om den här säsongen verkar det vara rätt likt de tidigare. Men ni hade nog genomskådat mig, så här kommer istället fyra skäl till varför jag vägrar kolla på Biggest Loser:

1. Hur tjocka framställs

I Biggest Loser är de tjocka lata medan de smala är aktiva och pigga. De tjocka är olyckliga, de smala glada. De tjocka är misslyckade, de smala lyckade. Ja, ni förstår. Den har svartvita inställningen förstärker bara stigmat som redan finns kring övervikt.

Det har till och med forskare kunnat visa i till exempel den här studien, där man kunde se att studiedeltagarna fick en mer fördomsfull inställning till tjocka efter att ha kollat på just Biggest Loser.

2. Att träning framställs som en viktnedgångsmetod

Som jag har skrivit här – och tjatat om jättemånga gånger – så visar forskning om och om igen att träning är en rätt kass metod för att gå ner i vikt. Den absolut viktigaste träningen under en viktnedgång är istället styrketräning, eftersom det hjälper dig att behålla musklerna.

Visst, jag förstår att det blir bättre tv när de låter deltagarna träna tills de spyr istället för att bara filma när de sitter och käkar nyttigt. Men det förstärker den skeva bilden många redan har av att träning är en bantningsmetod, istället för något som får dig att må bättre både fysiskt och psykiskt.

3. Att allt handlar om siffran på vågen

Hela konceptet bakom Biggest Loser är faktiskt rätt missvisande. De där tappade kilona består troligtvis inte bara av fett, utan också av muskler och vätska. Det betyder att personen som gick ner mest i vikt och vann den veckan (eller hur det nu går till, har som sagt inte sett det på ett tag) inte nödvändigtvis var den som blev av med mest fett, utan kanske mest vätska eller mest muskler.

Det är alldeles för många som redan är för besatta av vad vågen säger, och som låter den där siffran definiera hur nyttiga eller onyttiga de är. Det här programmet minskar tyvärr inte den besattheten, snarare tvärtom.

4. Att träning måste vara något fruktansvärt

En superduperviktig sak som alla måste veta: träning behöver inte vara så jobbigt att du behöver spy! Tvärtom så bör det inte vara det, då har du förmodligen lagt upp träningspasset på ett idiotiskt sätt. Den extremt tuffa träningen som Biggest Loser-deltagarna får utstå är långt ifrån nödvändig.

Värst av allt är att jag är säker på att den här felaktiga bilden kan skrämma bort en och annan från att börja träna. För hur kul verkar det egentligen när folk mest verkar vilja börja gråta och ber och bönar om att få sluta?

P.s: Hoppas ni gillar den extremt amatörmässiga bilden som jag knåpade ihop nu för att jag är rädd att bli stämd om jag använder den riktiga.



Kroppspositivitet

Tjock är inget skällsord

Därför borde du sluta behandla tjock som ett skällsord.

“Jag har nog mer fett än alla kvinnor sammanlagt här” skrev jag lite skämtsamt på mina händelser på instagram under ett besök på Gymmet idag. Det är ett gym som framför allt besöks av fitnesspersoner, och jag körde ett pass där eftersom jag har fått chansen att testa Brucepass under helgens Stockholmstripp (vilket jag för övrigt rekommenderar starkt!).

Och precis som väntat fick jag mängder av svar om att jag inte alls har mycket fett på kroppen. Varje gång jag nämner något om att jag är tjock eller har mycket fett får jag nämligen höra att det inte alls stämmer.

Acceptera alla kroppsformer

Och jag förstår varför folk gör så. Vi har fått lära oss sedan vi var små att tjockhet är något fel, något vi borde undvika. Men kroppspositivism handlar om att acceptera alla kroppsformer – även tjocka. Därför är det dags att sluta se ordet tjock som en förolämpning.

Ja, du tycker förmodligen att du är snäll och artig när du säger att jag inte alls är tjock. Men du gör mig ingen tjänst genom att behandla min kroppsform som ett skällsord. Tvärtom avslöjar du bara att du tycker tjockt är fel eller fult.

Sluta förneka

Men jag är tjock. Precis som att jag är kort. Andra är långa och smala och vi är lika bra för det, men det finns ingen idé att förneka något av det. Okej?

Observera att jag med detta inte menar att du ska gå runt och kalla folk för tjocka, precis som det är idiotiskt att gå runt och berätta för folk att de är smala. Överlag är det sällan någon bra idé att kommentera folks kroppar.



Kroppspositivitet

5 skäl till att träning får dig att hata din kropp

Träning kan vara den bästa terapin för självkänslan – men det kan också orsaka vikthets och kroppshat.

Jag skrev igår om hur träning – eller mer specifikt tung lyft – kan vara den bästa metoden för att bli vän med sin egen kropp. Känner du inte igen dig i den beskrivningen? Det kan bero på följande anledningar.

1. Du har bara ytliga mål

Som jag skrev i mitt förra inlägg så har det varit helt avgörande för mig att inse att min kropp har ett annat syfte än att bara vara snygg eller se ut på ett visst sett. Det har gett mig en ny respekt för min egen kropp, och hjälpt mig att uppskatta den för vad den klarar av. Har du bara ytliga mål är därför risken stor att den här effekten kommer utebli eftersom du ständigt fokuserar på hur du ser ut – oavsett om målet är att gå ner i vikt eller bygga muskler.

2. Du jämför dig med andra

Instagram är fullt av snygga gymselfies, rumpbilder och uppradade matlådor med hashtaggen #cleaneating. Det kan säkert vara inspirerande, men glöm inte bort att det inte är verkligheten. Du bör inte alltid vara snygg när du tränar – tvärtom gör du något fel då – och det finns ingen anledning till att enbart äta torsk och broccoli bara för att du tränar (pizza är till exempel mycket godare efter träningen). Om du jämför dig med kända träningskonton på instagram är risken stor att du sätter för högra krav på dig, vilket kommer sluta med att du känner dig dålig. Egentligen är du ju asgrym som ens går och tränar!

3. Du ser träning som ett straff

Brukar du träna lite extra mycket för att kompensera om du har ätit något onyttigt? Låt bli det. När du gör detta blir träning som ett straff – och brottet du har gjort är något så livsnödvändigt som att äta. Resultatet blir att du skuldbelägger dig själv och samtidigt får en skev inställning till både träning och mat, något som definitivt inte kommer leda till att du får en hälsosam relation till din kropp.

4. Du gör något du inte tycker är kul

Utan att ha några vetenskapliga källor på det så vågar jag påstå att det är omöjligt att lära sig tycka om sig själv om man är olycklig. Och det är precis vad du blir om du tvingar dig själv att träna något som du inte tycker är kul. Träning är tillräckligt jobbigt i sig – det ingår liksom i själva konceptet – och om du dessutom har tråkigt under tiden blir det bara en form av självplågeri.

5. Du är för hård mot dig själv

Att sätta träningsmål kan vara riktigt motiverande – men är de alldeles för högt uppsatta är risken stor att du bara kommer känna dig dålig och få en sämre självkänsla när du inte når dem. Försök sätta realistiska mål och klanka inte ner på dig själv om du måste ändra dem under tiden.

(Hade ingen passande bild eftersom jag aldrig tränar något jag tycker är tråkigt, så här får ni en selfie istället.)