BLOGGMENY
Hälsa

Därför vägrar jag kalla mig för influencer (förutom att ordet är extremt töntigt)

Några anledningar till varför jag inte vill bli sammankopplad med så kallade influencers.

Jag vet att jag rent teoretiskt är vad många skulle kalla för ”influencer”. Jag har många följare, vet att jag har ett stort inflytande på dem och tjänar då och då en slant på det. Och kolla, jag lägger till och med upp bilder där jag flyter runt på diverse uppblåsbara djur i en pool. Men förutom i skämtsamma sammanhang vägrar jag kalla mig för influencer, och det beror inte bara på att det är ett jävligt fjantigt ord.

Låtsasvärld

Att jag verkligen inte vill bli sammankopplad med personer som kallar sig själva för influencers blev extra tydligt när jag var på Kanarieöarna. Jag fick nämligen veta (genom en anonym kommentar) att någon där blev förvånad över att jag faktiskt badade. Hen trodde nämligen att jag bara tog fina bilder och låtsades bada.

Och det är inte så konstigt. En känd influencer skrev för bara någon vecka sedan att hon beställde in pasta bara för att ta kort med den, men eftersom hon varken äter gluten eller mjölk så gav hon bort den till en hemlös (är lite tveksam till sanningshalten i den sista delen får jag erkänna). Det här är tydligen inte helt ovanligt.

Jag har fått meddelanden från tre olika personer som jobbar på olika restauranger i Stockholm och som berättar att det faktiskt är ganska vanligt att influencers beställer in mat, tar kort och lämnar den. Jag kan inte tänka mig att detta endast gäller för mat, utan det verkar som att de största influencerna liksom skapar en slags låtsasvärld som de rapporterar från. Som om deras riktiga liv inte är intressanta nog.

Skev bild

Ja, och den här låtsasvärlden består ju inte direkt av tråkiga arbetsdagar, knäcke till lunch och ångestattacker. Den lilla delen de visar upp av sina liv består givetvis av massor av resor, posebilder i rätt vinklar med bra filter och lyxig mat som de förmodligen inte äter upp själva eftersom de såklart måste vara smala. Resultatet blir förmodligen ett fantastiskt instagramflöde.

Men även hundratusentals följare som tror att det här är deras riktiga liv. Som ser upp till dem och som precis som sina idoler vill köpa de senaste kläderna, ta de bästa bilderna och ha de perfekta kropparna. Och när det visar sig att deras vardagar består av betydligt mer knäckebröd än smoothie bowls och tråkiga arbetsdagar istället för extremt välbetalda samarbeten är risken stor att de känner sig misslyckade.

Ta ansvar

Det här verkar dock influencers inte ha några problem med alls. Och det är just det jag har mest problem med – att de influencers med flest följare inte verkar känna något som helst ansvar över hur de påverkar dem. För nej, drar du in massvis av pengar på dina följare kan du inte påstå att ”du bara lever ditt liv”. Om dina följare är din inkomstkälla är du en offentlig människa som påverkar många. Du vet väl att det är just det ordet ”influencer” syftar på?

För du med många följare påverkar dina följare psykiskt mer än du tror när du berättar att du går på en juicediet, gör samarbeten med Viktväktarna, säger att du ”känner dig tjock” när du egentligen är pinnsmal eller helt enkelt väljer att visa upp en fejkad fasad som ingen kan uppnå. Eller när du motiverar dina följare till att förstöra jorden ännu mer genom att konsumera och resa. Och tänk att du istället hade kunnat använda din makt för att kämpa mot rasism, höja dina följares självkänsla, samla in pengar till kvinnojourer eller något helt annat.

“Inte alla influencers”

Och innan någon skriver att det inte gäller alls influencers: jag vet att det finns undantag. Men de här personerna är just undantag. Det är tillräckligt många som gör just såhär att jag tänker tillåta mig själv att generalisera. Nu har jag rantat klart, och då har jag inte ens gått in på det faktum att så många influencers gör smygreklam och anordnar olagliga tävlingar…

Annons

3 kommentarer

  1. 👏👏 Precis vad jag som absolut icke-influencer har tänkt: hur mycket gott alla dessa influencers skulle kunna göra, om inte ens egen image (oavsett på hur oäkta grunder den än bygger på) och flashiga samarbeten vore det enda som de verkar bry sig om!

  2. Hehe var på Bali för några månader sedan och har aldrig förut sett så många som beställer in mat bara för att fota! Hände hela tiden, och det känns så märkligt! D:

    Förutom det kan jag passa på att tacka för all inspiration kettlebells! Och hur härligt det är att läsa dina texter om feminism+träning!
    Jag her länge tyckt att det är så himla synd att feminism och träning har ”missuppfattat varandra” (för att försöka sammanfatta det kort). Det kan ju vara så otroligt stärkande (på alla plan) att träna, och så dumt att många kvinnor missar den tillgången. Så alla tack och hejarop till dig som sätter ord på den här problematiken!!

  3. En annan kommentar gällande badande. ”Why is She in a bikini?” Ja, jag känner väl lixom alla andra att när man är på semester så vill man bada i en bikini. Mannen som fällde denna kommentar gjorde mig sjukt ledsen. Det är 20 år sen det hände, men nu ger det bränsle att tänka: Jag skiter i vad andra tycker om mig! Vill jag bada så badar jag. Vill jag äta så äter jag. Vill jag träna så tränar jag. Ingen annan bestämmer vad jag gör. Jag har även fått kommentarer om att ”jag kan ju göra en operation”, precis som om att man lättvindigt bestämmer sig för att minska magsäcken sådär en helt vanlig tisdag. Kan folk bara sköts sig själva och lämna sina kommentarer åt andra grejer.

Lämna en kommentar