Fitnessfeministen
Hälsa & Fitness
Träning

Våga ge upp

“Ge aldrig upp” är ett vanligt mantra inom träningskretsar, jag säger tvärtom: ge upp oftare!

Inom träningsvärlden framställs det ofta som någon slags dödssynd att ge upp. Man får höra att “giving up is not an option” och allt handlar om att kämpa på oavsett vad som händer. Eftersom jag alltid ska vara en riktigt udda typ så säger jag motsätt: våga ge upp. Det är en asbra grej att göra.

Visst, det finns såklart tillfällen då det inte är en bra idé att ge upp. Typ om du har möjligheten att vinna VM-guld eller vill komma in på drömutbildningen. Eller om du har en unge som skriker mycket. Och när det kommer till att diska, jobba och existera i största allmänhet.

Kändes för svårt

Men idag gav jag till exempel upp av ett riktigt bra skäl: det kändes för svårt. Jag hade nämligen bestämt mig för att försöka bli bra på de olympiska lyften (ryck och stöt, googla om du inte fattar för jag orkar inte förklara. Har alltså gett upp innan jag ens har försökt). Så var det idag dags att göra ryck och jag insåg att helvete, vad dålig jag är på det.

Min första tanke var att kämpa på, sådär som man gör när man är en typisk Duktig Flicka. Men så kom jag på en grej. Att det faktiskt inte är alls viktigt att jag blir bra på ryck. Jag ska inte tävla i tyngdlyftning, och jag får inte direkt några träningsfördelar av att göra ryck som jag inte får av frivändning och stöt. Så jag bara struntade i det och det kändes så jäkla skönt.

Tillräckligt mycket måsten

För vi alla har tillräckligt mycket måsten här i livet. Därför är det rätt skönt att urskilja det där som inte är så jäkla viktigt, och tillåta sig själv att ge upp utan att drabbas av en känsla av att man är misslyckad eller har fuskat. Det innebär inte bara att du kan fokusera på det som faktiskt betyder något, utan kommer med stor sannolikhet hjälpa dig att våga testa nya saker.

Jag menar, att börja med en ny sport känns som ett betydligt större steg om du vet att du måste fortsätta hela säsongen även om det visar sig att du visst tyckte det var rätt tråkigt. Detsamma gäller det mesta i livet. Om du tänker att du måste fullfölja alla fem åren en utbildning pågår är det stor risk att du aldrig börjar plugga, för du kan aldrig vara säker på att du kommer trivas.

Saker som är helt okej att göra

Så, vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att det är helt okej att:

  • Börja på crossfit och sluta för att burpees suger (kanske råkar vara den främsta anledningen till att undertecknad gjorde det)
  • Lasta stången full med vikter för att slå ett personbästa och strunta i att lyfta den.
  • Anmäla dig till ett lopp och avanmäla dig dagen innan.
  • Bestämma att du ska träna fem gånger i veckan och vara nöjd när du för en gångs åtminstone lyckas få till två pass.
  • Planera att tävla i styrkelyft men aldrig göra det eftersom bänkpress är så tråkigt (ännu en gång är undertecknad skyldig till detta).

För visst, det finns såklart en risk att du inte fullföljer det du planerar om du har inställningen att det är okej att ge upp. Men det är trots allt större chans att du faktiskt springer det där loppet när du väl har anmält dig än om du aldrig vågar anmäla dig för första början. Och det värsta som kan hända är trots allt att du struntar i att springa och har betalat en anmälningsavgift i onödan.

P.s jag vet inte vad bilden har med det här att göra, tyckte bara jag såg cool ut.

Annons
[adl-post-slider id='33828']

1 kommentar

  1. Älskar den här nyanseringen! Precis så, det finns så mycket måsten ändå, så varför pressa sig till saker som visade sig vara förjävla tråkiga. Bättre att, som du säger, våga testa lite olika grejer och vara nöjd med det man faktiskt gör. Då behåller man förhoppningsvis någon glädje med träningen (eller vad det än må vara) också. ❤️

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.